testa dig själv 14.1
1. Vad kallas de två typer av blodkärl som för blodet till och från hjärtat?
svar: Dom kallas artärer och vener.
2. Vad kallas de små blodkärl som cellerna kan ta upp syre och näring ifrån?
svar: Dom kallas kallas kapillärer.
3. Hjärtat har fyra hålrum. Vad kallas de?
svar: Två förmak och två kammare.
4. Vilken uppgift har hjärtats krankärl?
svar: Hjärtat är en hårt arbetande muskel som aldrig får arbeta. Därför förses det ständigt med syre och näring
av så kallade krankärl i hjärtmuskeln.
5. Beskriv kortfattat blodets väg i de båda kretsloppen.
svar: Blodet passerar tarmarna, där tar de små kapillärena i tarmens väggar upp näringsämnen som sedan
transpoteras till kroppens alla celler. Blodet passerar också levern. Och sen passerar blodet njuren där
det renas ut.
6. Vad menas med att hjärtat är en dubbelpump?
svar:
svar: Dom kallas artärer och vener.
2. Vad kallas de små blodkärl som cellerna kan ta upp syre och näring ifrån?
svar: Dom kallas kallas kapillärer.
3. Hjärtat har fyra hålrum. Vad kallas de?
svar: Två förmak och två kammare.
4. Vilken uppgift har hjärtats krankärl?
svar: Hjärtat är en hårt arbetande muskel som aldrig får arbeta. Därför förses det ständigt med syre och näring
av så kallade krankärl i hjärtmuskeln.
5. Beskriv kortfattat blodets väg i de båda kretsloppen.
svar: Blodet passerar tarmarna, där tar de små kapillärena i tarmens väggar upp näringsämnen som sedan
transpoteras till kroppens alla celler. Blodet passerar också levern. Och sen passerar blodet njuren där
det renas ut.
6. Vad menas med att hjärtat är en dubbelpump?
svar:
testa dig själv 15.3
1. Vilka tre olika typer av muskler finns i kroppen?
svar: Skelettmuskler, glattamuskler och hjärtmuskler.
2. Vilka musker styr vi med vår vilja och vilka fungerar oberoande av viljan?
svar: Skelettmuskler styr vi, och glattamuskler och hjärtmuskler styrs av sig själv.
3. Varför får vi mjölksyra i musklerna när vi tränar hårt?
svar: Ju hårdare musklerna får arbeta, desto mer syre behöver de. Om musklerna ansträngs för kraftigt hinner
blodet inte transportera dit tillräckligt med syre. Då får musklerna syrebrist och mjölksyra.
4. Beskriv hur biceps- och tricepsmusklerna samarbetar med varandra.
svar: När vi böjer armen så håller triceps emot för att få kontrolerad rörelse.
5. Beskriv hur konditionen kan förbättras när vi tränar.
svar: Träning gör så att musklerna får fler ererskiverk i muskelcellerna. Ju fler energivärk, destå mer energi kan muskelcelerna frigöra. Efter en lång tids hård träning kan energi värken i muskelcellerna ha tredubblas.
6. Hur kan vi motverka träningsverk?
svar: Om vi värmer upp i början av en träning kan man motverka träningsverk.
7. Berätta om snabba och långsamma musklelfibrer.
svar: Vissa muskelfibrer kan dra ihop sig väldigt snabbt, medan andra drar ihop sig långsamt. De långsamma muskelfibrerna är uttåliga och orkar arbeta längre än de snabba.
8.
svar: Skelettmuskler, glattamuskler och hjärtmuskler.
2. Vilka musker styr vi med vår vilja och vilka fungerar oberoande av viljan?
svar: Skelettmuskler styr vi, och glattamuskler och hjärtmuskler styrs av sig själv.
3. Varför får vi mjölksyra i musklerna när vi tränar hårt?
svar: Ju hårdare musklerna får arbeta, desto mer syre behöver de. Om musklerna ansträngs för kraftigt hinner
blodet inte transportera dit tillräckligt med syre. Då får musklerna syrebrist och mjölksyra.
4. Beskriv hur biceps- och tricepsmusklerna samarbetar med varandra.
svar: När vi böjer armen så håller triceps emot för att få kontrolerad rörelse.
5. Beskriv hur konditionen kan förbättras när vi tränar.
svar: Träning gör så att musklerna får fler ererskiverk i muskelcellerna. Ju fler energivärk, destå mer energi kan muskelcelerna frigöra. Efter en lång tids hård träning kan energi värken i muskelcellerna ha tredubblas.
6. Hur kan vi motverka träningsverk?
svar: Om vi värmer upp i början av en träning kan man motverka träningsverk.
7. Berätta om snabba och långsamma musklelfibrer.
svar: Vissa muskelfibrer kan dra ihop sig väldigt snabbt, medan andra drar ihop sig långsamt. De långsamma muskelfibrerna är uttåliga och orkar arbeta längre än de snabba.
8.
Testa dig själv 15.2
1. Vilka är skelettets viktigaste funktioner?
svar: Skelettet gör så att vi kan stå eller helt enkelt röra oss annars skulle vi bara ramla ihop.
2. Nämn några olika typer av leder i kroppen.
svar: Kulleder, gångjärnsleder och vridleder.
3. Vad bildas i den röda bemärgen?
svar: I den röda benmärgen bildas alla röda och vita blodkroppar .
4. Hur kan skelettet både vara starkt och lätt?
svar: Skelettbenets yttre del är hård och kompakt, medan den inre delen är mjuk och porös.
5. Vilken uppgift har benhinan?
svar: I benhinnan finns det gott om nerver. Det är därför det gör ont när vi slår oss på benen.
6. Vad är diskbrok?
svar: I ryggraden finns det drygt 30 ryggkotor som bär upp och stadgar kroppen. Mellan kotorna finns små
elastiska skivor, diskar som jämnar ut trycket och gör det möjligt att böja och vrida ryggen.
7. Hur förnyas skelettet?
svar: När celler i benet dör ersätts de av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner benet. Tack vare det kan benet ständigt byggas om, och hela sklettet kan undan för undan förnyas.
8. Vilka uppgifter har ledbrosket, ledväskan och ledbanden?
svar: Ledvätska smörjer ledytorna så att de lättare kan glida mot varandra. Ledbanden sitter runt lederna och håller ihopp benen. Det finns ledbrosk på varje enda av benen för att dom inte ska nötas ut.
svar: Skelettet gör så att vi kan stå eller helt enkelt röra oss annars skulle vi bara ramla ihop.
2. Nämn några olika typer av leder i kroppen.
svar: Kulleder, gångjärnsleder och vridleder.
3. Vad bildas i den röda bemärgen?
svar: I den röda benmärgen bildas alla röda och vita blodkroppar .
4. Hur kan skelettet både vara starkt och lätt?
svar: Skelettbenets yttre del är hård och kompakt, medan den inre delen är mjuk och porös.
5. Vilken uppgift har benhinan?
svar: I benhinnan finns det gott om nerver. Det är därför det gör ont när vi slår oss på benen.
6. Vad är diskbrok?
svar: I ryggraden finns det drygt 30 ryggkotor som bär upp och stadgar kroppen. Mellan kotorna finns små
elastiska skivor, diskar som jämnar ut trycket och gör det möjligt att böja och vrida ryggen.
7. Hur förnyas skelettet?
svar: När celler i benet dör ersätts de av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner benet. Tack vare det kan benet ständigt byggas om, och hela sklettet kan undan för undan förnyas.
8. Vilka uppgifter har ledbrosket, ledväskan och ledbanden?
svar: Ledvätska smörjer ledytorna så att de lättare kan glida mot varandra. Ledbanden sitter runt lederna och håller ihopp benen. Det finns ledbrosk på varje enda av benen för att dom inte ska nötas ut.
Testa dig själv 15.1
1. Vilka tre lager av består huden av?
svar: Underhud, läderhud och överhud.
2. Var lagras det mesta av vårt fett?
svar: Det mesta av vårt fett lagras i underhuden.
3. Varför gör det ont att klippa håret.
svar: Det gör inte ont att klippa håret för att det är döda celler man klipper av och dom har ingen känsel.
4. Vilken funktion har pigmentcellerna?
var: Det bruna pigment skyddar arvsanlagen i cellkärnorna mot solens ultravioletta strålning.
5. Hur påverkas huden av tobaksrökning?
svar: Rökning och solning gör att huden åldras fortare och blir rynkig.
6. På vilka sätt kan huden reglera vår kroppstemperatur?
svar: Den regelerar svetten så att vi blir blöta och avkylda.
7. Vad är malignt melanom?
svar: Det är ett slags hudcancer som har blivit vanligare nu förtiden.
9. Varför har vi möster på våra fingrar, fingeravtryck?
svar: Upphöjniongarna på pingertopparna bildar mönster som är unika för varje människa och som inte
förändras under livet.
svar: Underhud, läderhud och överhud.
2. Var lagras det mesta av vårt fett?
svar: Det mesta av vårt fett lagras i underhuden.
3. Varför gör det ont att klippa håret.
svar: Det gör inte ont att klippa håret för att det är döda celler man klipper av och dom har ingen känsel.
4. Vilken funktion har pigmentcellerna?
var: Det bruna pigment skyddar arvsanlagen i cellkärnorna mot solens ultravioletta strålning.
5. Hur påverkas huden av tobaksrökning?
svar: Rökning och solning gör att huden åldras fortare och blir rynkig.
6. På vilka sätt kan huden reglera vår kroppstemperatur?
svar: Den regelerar svetten så att vi blir blöta och avkylda.
7. Vad är malignt melanom?
svar: Det är ett slags hudcancer som har blivit vanligare nu förtiden.
9. Varför har vi möster på våra fingrar, fingeravtryck?
svar: Upphöjniongarna på pingertopparna bildar mönster som är unika för varje människa och som inte
förändras under livet.
