calleshemarbeten

5.3 Labb 1 Kallt vatten i ett glas.

Material: Bägare och kallt vatten.
Hypotes: Det kommer bli som bubblor som inte bubblar.
Genomförande: Jag häller upp vatten i en bägare och väntar på vad som ska hända.
Resultat: Resultatet blev precis som jag tänkt mig och bubblorna inuti innehöll gaser.
5.3 Labb 2 Bubblor i kokande vatten.

Material: Bägare, brännare, trefot, vatten och nät.
Hypotes: Jag tror att vattnet kommer börja koka och sen så kommer det komma upp några enstaka bubblor och sen börjar det ryka.
Genomförande: Jag hade en bägare med vatten och sen ställde vi den på kokaren.
Resultat: Jag hade rätt mede min hypotes.

5.3 Labb 3 Hur ändras volymen när isen smälter?

Material: Mätcylinder, nål, vatten och en isbit.
Hypotes: Jag tror att vattnet kommer stiga för det blir ju mer vatten då.
Genomförande: Jag tog en mätcylinder och fyllde den med vatten sen tröck jag ner en isbit och då blev det mer eller det höjdes.
Resultat: Jag hade rätt med min hypotes, att det skulle stiga med vattnet.

1. Den avdunstar.
2. Det ser ut som en vanlig dimma på ett ungefär.
3. Förklaringen finns i värmerörelsena hos molekylerna där slumpen kan göra att en del molekyler för lite högre fart än andra. Så även vid rumstemperatur kan det finnas en del molekyler som har så hög fart att de sliter sig loss och då blir det ånga.
4. (1)Vattnet avdunstar. (2)Vatten ångan blir moln genom kondensation. (3)Molnen stiger. (4)Regn och snö. (5)Vattnet rinner tillbaka till havet.
5. Om växten är t.ex ett äppelträd kanske sockret hamnar i ett äpple som du äter. Din kropp förbränner då sockret i äpplet. Vid förbränningen bildas vattenmolekyler igen. Men det blir inte precis samma vattenmolekyler som äppelträdet en gång sög upp. Därför är det fel att säga att vi druckit samma vatten som dinosauriena

1. svar: Molekylformeln för vatten är H2O.

2. svar: Vattnets fryspunkt är vid 0 grader celcius.

3. svar: I is ligger vattenmolekylerna i ett glest mönster därför tar molekylerna mer plats en i flytande vatten, det är därför isen flyter uppepå vattnet. Det är bättre att inte ha vatten i fastform.

4. svar: Ytspänning= det som håller ihop vattnet, det uppstår eftersom alla molekylerna i vattnet dras mot varandra.

5. svar: Vattnet värms upp av solstrålarna men när solen går ner så har vattnet fortfarande kvar värmen p.g.a av att vattnet har en så bra värmekapacitet. 

6. svar: Kapillärkraften gör att vatten kan klättra upp genom sprickorna till växternas rötter. Det är också kapillärkraften som gör att vattnet kan fortsätta klättra upp till växtens stam och blad.

1. svar: En vuxen människa består av 67% vatten.

2. svar: Varje dag förbrukar var och en 200 liter per dag.

3. svar: Saltvatten= 97,3 %,
sötvatten= 2,7 % varav: inlandsisar och glaciärer 2,1 % grundvatten 0,59 % sjöar och floder 0,01 % atmosfären 0,001 %

4. svar: Båtar, fartyg, jollar, vattenskotrar och ubåtar.

5. svar: Vi skulle dö om det bara var 90 % jordyta.

1. svar: Det är som vanligast 90 %.

2. svar: Väte var det lättaste ämnet men nuförtiden så har man helium för att väte var väldigt brandfarligt.

3. svar: Väte används t.ex till margarin.

4. svar: Skillnaden mellan kväve och väte är att kväve kväver elden medans väte är brandfarlig och likheterna är att båda två är grundämnen och stavas väldigt lika.

Hypotes: Ljuset kommer slockna.

Resultat: Ljuset släcks och vattnet börjar bubbla kraftigt.

Hypotes av när man blåser i kalkvatten med ett sugrör.

Svar: Vi tror att vattnet blir grumligt för att det blir så mycket bubblor.

Resultat: När vi hade börjat blåsa så blev et grumligare och grumligare. Kalkvatten får en kemisk reaktion av
koldioxidet.

Koldioxid gör vatten surt.

1. svar: Dom ökade för ungefär 200 år sedan.

2. svar: Kvävedioxider och svaveldioxider är dom oxider som orsakar surt regn.

3. svar: Smog är en giftig dimma.

4. svar: Smog finns ofta i storstäder i långa perioder och vindstilla väder.

5. svar: Ibland är det ont om syre när ämnen med kolatomer brinner. Då kan inte varje kolatom få två syreatomer
utan nöja sig med en. Ämnet som bildas heter kolmonoxid och har molekyleformeln CO. Den är farlig för att
molekylerna fastnar i de röda blodkropparna och hindrar dom att transportera syre. Kroppen kvävs även om
det finns syre i luften och lungorna fungerar.

6. svar: Både svaveldioxid och kvävedioxider kan reagera med vatten i luften och bilda syror. De kan sedan falla
surt regn. Det kan skada naturen och gamla byggnader.

1. svar: Luft består till största delen av grundämnen och kväve, syre och olika ädelgaser. Men luften innehåller 
             också små mängder av olika kemiska föreningar. Några av de viktigaste tillhör en grupp vid namn
             oxider.

2. svar: Här är några oxider som finns i luften koloxider, kväveoxider och svaveloxider.

3. svar: När ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer.Den typen av kemisk reaktion
             kallas förbränning.

4. svar: Här är ett exempel på där det bildas koldioxid. Kossan äter gräs och när kons kropp förbränner gräset 
             bildas koldioxid som hon kan andas ut. Växterna kan använda koldioxiden för att göra mat åt sig. Då 
             släpper de samtidigt ut syre som hon kan andas in igen.

5. svar: Foto betyder ljus och syntes betyder sätta ihop, för att växterna ska klara av att sätta ihop socker av 
             luftens koldioxid måste de få energi från solljuset.

6. svar: Koldioxiden runt jorden blir som glaset i ett växthus. Ju mer koldioxid det finns i atmosfären, desto bättre
             hålls värmen kvar.

7. svar: Det går att minska växthuseffekten. Ett enkelt sätt är att välja bensinsnåla bilar, de släpper ut mindre 
             koldioxid.

1. svar: Belium, neon, argon och krypton. 

2. svar: Ädelgaserna är alltid grundämnen. De deltar inte ofta i kemiska reaktioner och bildar inte kemiska
             föreningar med andra ämnen. Det är det som kallas "ädla".

3. svar: Ädelgaser änvänds till belysning, skyddsmedel och skyddsgaser.

4. svar: Skyddsgaserna är i vägen om vi säger så. Så att inte fel ämnen reagerar på med varandra, de behövs 
             när man tillverkar eller bearbetar ämnen som inte tål syre och kväve. Det kan handla om tillverkning av
             läkemedel eller svetsning av lättmetall. Man använder oftast argon som är billigast.

Kluring: Det kanske menas att gasen är lite seg eller trög helt enkelt.

1. svar: Ozonmolekylen består av tre syremolekyler och så är den livsviktig men ändå farlig. Molekylformelen är              O3.

2. svar: Freonerna förstör ozonskiktet. Vi människor har använt freonerna till mycket, t.ex drivgas i
sprayburkar och som kylämne i kylskåp och frysboxar.

3. svar: Marknära ozon bildas när solen skiner på bilavgaser och det kan också skada djuren och vi människor.

4. svar: Ett par mil upp i atmosfären så är det bra att det finns mycket ozon. Där ligger det livsnödvändiga
ozonskiiktet. Det fångar upp en del av de ultravioleta ljuset som kommer från solen. 

5. svar: När freoner släpps ut stiger det sakta upp till de högre luftlagren. Där reagerar de med ozonmolekyler
och förstör dom. Därför har mängden ozon minskat i luften.            

6. svar: Ozon bildas när det starka solljuset högt uppe i atmosfären bryter sönder syremolekyler så att det bildas
fria syreatomer. En fri syreatom och en syremolekyl kan sedan slå ihop och bilda en ozonmolekyl.
På så sätt så blir det en naturlig balans mellan det ozon som bildas och det som sönderdelas. 

1. svar: Syre, kvävgas, ädelsegaser, koldioxid och vattenånga.

2. svar: Det är kvävgas det finns mest av.

3. svar: 21 % av luften är syre.

4. svar: 10000 meter höjd alltså 10 mil.

5. svar: Det betyder att det blir mindre luft ju högre upp man kommer.

6. svar: Du tar en tändsticka och tänder den och sen så släcker du den och stoppar ner den i en glasburk. Så att inte
luften åker ut. Om det blir en flamma så är de syrgas.

7. svar: Kväve = N2 och syre= O2 det är två kvävatomer som sitter ihop och två syreatomer.

8. svar: Syregas används till järn och papper och kvävgas navänds till kylning och gödning.

9. svar: När man separerar gaserna i luft kyler man först luften så kraftigt att den blir flytande. Sedan kan man
utnyttja att gaserna har olika kokpunkt och skilja dom åt genom destillation.

10 svar: Det skulle vara lättare att idrotta för att det finns mer syre att andas in.

En container står på andra våningen i ett stort lager. Arean på containerns botten är 4 m2. Den väger 2 ton. med hur stor kraft belastar den golvet i lagret?

Svar: 2 ton= 20 000 N

Olle väger 55 kg. Hur stor är kraften som drar honom mot jorden?

Svar: Olle har 550 N

Olle ställer sig på en platta med arean 1 m2. Vilket tryck har den mot marken?

Svar: Trycket är 550 N

En femkilostyngd med bottenarean 1,5 dm2 står på ett bord. Vilket tryck utövar den?

Svar: DEn har trycket 3333,33 osv..

Om du står på tå, hur stort tryck utövar du på golvet? Förklara vilka antaganden du gör.

Svar: Längden x bredden= arean kraften/ arean = trycket.

Trycket i däcket på en enhjuling är 2 bar (200 kPa) när Olle balanserar på den. hur stor yta av däcket trycker mot marken?

En uppgift där man söker ytan.

1. Vad menas med materia?
svar: Materia är saker man kan röra, alltså massa.

2. Ge ett par exempel på sådant som inte är materia.
svar: T.ex ljus, kyla och värme.

3. Vilket ord använder du till vardags för massa?
svar: Idag så säger man vikt åt massa.

4. Ge exempel på några vanliga vågar.
svar: Brevvåg, balansvåg, snabbvåg, badrumsvåg och hushållsvåg.

5. A, 1,2 kg= 1200 g      B, 3,6 kg= 3600 g      C, 13,06 kg= 13006 g        D. 420 g= 0,420 kg         82g = 0,082 kg      F, 9400 g =9,4 kg          

7. En balansvåg är i jämnvikt när ett föremål ligger påp den ena vågskålen och den andre belastat med dessa
vikter 2 st 1 kg - vikter, 1 st 200g - vikt . 2300 g.

8. Till en viss balansvåg hör följande vikter :
A, 1 st 50g + 1st+ 10+ 5g+ 2st+ 2g= 69g
B, 2st 200g- 1st 100g+ 2st 20g- 1st 10g+ 2st 2g- 1st 1g= 333g
C, 1st 500g + 1st 50g + 1st 10g+ 1st 5g+ 2st 2g- 1st 1g= 0,568g

9. Du har en påse med några tusental likadana skruvar. Du vill veta ungefär hur många skruvar det finns i påsen,
men att det är för tidsödande att räkna dem. Hur kan du göra?
svar:

Svavelsyra är väldigt viktigt till kemin. Man kan göra t.ex gödselmedel med det.
Varje grundämne har en egen atomsort.
Varenda sak i världen är gjord av grundämnen, atomer och molekyler.
Med hjälp av kemin kan vi se hur världen är uppbyggd.